Måndag



Lyssnar på Hajen
och försöker
klura ut
meningen med livet.

Tisdag

Allting är i rullning,
igång igen.
Och jag minns inte längre sommaren.
Jag försöker leta i minnet
efter känslan
av att vara ledig.
Hittar den inte.
Den försvann med det sista doppet,
bikinin som blivit blekt av solen
-nästa år köper jag en ny-.
Jag häver mig ut över vattnet,
brösten blir platta mandariner mot bryggkanten.
Försöker se mitt ansikte
i allt det
bleka och genomskinliga,
faller nästan i.    

Hittar mig plötsligt som
en vågig skugga
långt därnere.
En liten fisk, kanske är det en abborre, 
flyter stilla någonstans mellan min
haka och nästipp.

Konsten att gå vilse (och hitta tillbaka igen)


En del människor
fyller sina ryggsäckar
och kliver raka i ryggen
genom livet.
Inga stupande branter,
stockar att falla på,
grus att skrapa knäna mot.
Inga brännässlor i dikeskanten,
den alltför hala. 
En del människor glömmer kompassen,
kanske inte ens packar någon.
Snärjer in sig i sig själva och andra.
Går vilse.
Skogsmullefanatikerna, 
de jävla trädkramarna
säger: "Gå tillbaka dit du senast kände igen dig."
och jag vänder
om i mina kängor som skaver,
plockar upp mina tappade minnen.
Letar kännemärken i varje dammig vrå
av livet.
Tryggheten som en knotig hundraårig
ek i skogen, 
rötternas vävda mönster i jorden.  
Tömmer mina kängor
på smågrus och 
knyter dem ännu
litet hårdare.
Fyller ryggsäcken,
tvinnar ut snöret till kompassen.
Hittar norr och mig själv
igen.
   


Torsdag



"Jag har en perfekt kropp för mina ögonfransar fångar upp mitt svett."

RSS 2.0