Iskubens hem är i frysen

Det var inte det här jag

väntade mig

när jag mötte ljuset, ljuden

och de

första

ansiktena:

Mamma och Pappa.

Två väldiga nakna bröst
(för det har alla nyblivna morsor),

en mustasch

i åttiotalsstil,
glada tillrop

(eller förvånade,

förskräckta).

- Det är en flicka! Och hon har hår!

Men att det skulle bli på det här viset.

Det trodde jag aldrig!

Nej.

Jag kräver frivillig

nedkomst för alla skrynkliga

pyren.

Självvald landning för

storken:

- Flyg vidare om du vill!

Eller åtminstone en

informationsbroschyr

om vad

Livet Går Ut På

innan man tvingas

ut i det.

Så att man får en chans att krypa

tillbaka in i modersvärmen igen.