Iskubens hem är i frysen

Allting är i rullning,
igång igen.
Och jag minns inte längre sommaren.
Jag försöker leta i minnet
efter känslan
av att vara ledig.
Hittar den inte.
Den försvann med det sista doppet,
bikinin som blivit blekt av solen
-nästa år köper jag en ny-.
Jag häver mig ut över vattnet,
brösten blir platta mandariner mot bryggkanten.
Försöker se mitt ansikte
i allt det
bleka och genomskinliga,
faller nästan i.    

Hittar mig plötsligt som
en vågig skugga
långt därnere.
En liten fisk, kanske är det en abborre, 
flyter stilla någonstans mellan min
haka och nästipp.