Påskdagen
Har ständigt sällskap för tillfället,
uppsatsen är som en jobbig
hund man har i hälarna,
ett jävla tuggummi
under skosulan
som man bara vill dra av mot närmsta
trottoarkant.
Ingen rast, ingen ro. Eller hur det nu är man säger.
Skulle vilja sova i sisådär
sjuhundrafemtio år.
(Eller dansa den galnaste dansen.)
Kommentarer
Trackback
