Åldringsshopping
Jag tänker ofta på det
som kommer sedan:
ålderdomen,
den förbannade skruttigheten.
Allt som måste inhandlas innan
dess:
en rullator i gott skick
med gnisselfria hjul och en korg för korsordstidningar.
Knästrumpor med resår
som inte halkar
ner.
Ett skjutvapen som
är så enkelt
konstruerat
att jag kan avfyra det själv,
så litet
att jag kan
ha det under huvudkudden.
För ingen ska få ta ifrån mig
rätten att dö
när jag själv
vill.
(Borde vara var och ens
förresten, ja, även de klena russinens:
farmors, mormors,
farfars.
- Varenda jävels rätt!)
En rullstol
med mjuk
sits och
med en fjärrkontroll
inprogrammerad.
Så att jag kan köra hur jag
vill på hemmet:
zick-zack
i korridoren,
över tårna på
Gerda, Rut och Agnes.
Och skratta högt medan
jag gör det.
En dator
med internetanslutning och chattfunktion, spamfilter
och porrsurfmöjligheter,
- men bara rumsrena
sådana -
gammelsnusk.nu, russingodis.com, framstjärt.se
eller vad de nu kan heta.
En nyptång
så att man kan
plocka
upp allt vad man tappar:
löständerna, läppstiftet, I-poden,
humöret,
så att man kan
nypa
vårdbiträdena i rumpan
utan att de
märker
något,
utan att riskera
att blir anmäld
för sexuella trakasserier
på gamla dar.
