Ja, tack då.
Nu är den över. Sommaren. Jag gråter alltid sista dagen på sommarlovet, har alltid gjort.
Står i duschen och spolar tills varmvattnet är slut och gråten. Sedan stänger jag av och torkar mig. Då vet jag att hösten har kommit:
Välkommen.
Och hejdå kära du.
Tack för myggbetten och skrubbsåren på knäna, den svaga brännan på ryggen. För timmarna på balkongen.
(Obs, obs! Det röda i flaskan är näsblod utblandat i T-sprit. Inget annat.
En motvikt till min extrema mesighet.)
Kommentarer
Trackback